Nedan följer en tabell på rekommenderat lufttryck (PSI) beroende på vilken storlek på boll man använder sig av och vem som ska använda den.  

En fotboll bör vanligtvis pumpas till ett tryck mellan 0,6 och 1,1 bar (600–1 100 gram/cm²), beroende på dess storlek och tillverkarens specifikationer. För en standardstorlek 5-fotboll, som används i professionella matcher, rekommenderas ofta ett tryck runt 0,8 till 1,0 bar.  

Det är viktigt att följa de tryckangivelser som ofta står tryckta på själva bollen för att säkerställa optimal prestanda och hållbarhet. En boll med för lågt tryck kan bli svår att kontrollera och studsa dåligt, medan en boll med för högt tryck kan kännas för hård och vara svårare att hantera. 

Det finns olika stolekar på fotbollar där bollstorlek bestäms utifrån vilken ålder det är på utövarna. Se storleksguide nedan:  

Nedan följer en tabell på rekommenderat lufttryck (PSI) beroende på vilken storlek på boll man använder sig av och vem som ska använda den.  

Fotbollar kan väga olika mycket beroende på storlek och material. Det finns fotbollar i lättvikt och normalvikt, där de lättare bollarna väger någonstans mellan 0,28 kg till 0,38 kg och bollarna i normalvikt väger mellan 0,32 kg och 0,45 kg.  

Tillverkningen av en fotboll är en detaljerad process som innefattar flera steg och kräver precision för att säkerställa att bollen är hållbar, välbalanserad och uppfyller internationella standarder. Här är en översikt över de olika stegen som går in i tillverkningen av en traditionell fotboll: 

Materialval 

• Yttermaterial: Fotbollens yttre skal är vanligtvis gjort av syntetiska material, oftast polyuretan eller PVC. Tidigare användes läder, men moderna bollar använder syntetmaterial eftersom de är mer slitstarka och vattenresistenta. 

• Foder: Under yttermaterialet finns flera lager av foder (oftast polyester eller bomull), vilket bidrar till bollens form och hållbarhet. 

• Blåsa: I mitten av fotbollen finns en blåsa (ofta tillverkad av latex eller butylgummi) som håller luften och ger bollen dess studsegenskaper. 

Skärning av paneler 

• Fotbollens yttre skal består vanligtvis av 32 paneler (20 hexagoner och 12 pentagoner) som skärs ut från syntetmaterialet. Det finns dock moderna bollar som använder färre paneler, vilket ger en annan flygegenskap och form. 

Sömnad eller limning 

• Handsydd: Traditionellt sys panelerna ihop för hand med hjälp av stark nylontråd. Detta görs genom att man först syr fast alla 32 paneler och lämnar ett litet hål för att sätta in blåsan. 

• Maskinsydd: Maskiner kan också användas för att sy ihop panelerna, vilket ofta gör processen snabbare men kanske inte lika hållbar som handsömnad. 

• Termisk bindning: I modernare bollar används en process som kallas termisk bindning, där panelerna limmas samman med hjälp av värme och tryck istället för att sys. Detta resulterar i en boll med bättre vattentålighet och jämnare yta. 

Infogning av blåsa 

• När panelerna har satts ihop lämnas ett litet hål där blåsan förs in. Därefter förseglas hålet, och bollen pumpas upp för att kontrollera om den håller luft ordentligt. 

Tryckning och märkning 

• Många fotbollar har tryckta logotyper, märken eller design. Detta sker oftast på yttermaterialet innan panelerna sätts ihop. 

Testning 

• En professionell fotboll genomgår en rad tester för att säkerställa att den uppfyller FIFAs standarder. Detta inkluderar tester för bollens rundhet, studs, vikt, vattenabsorption och hur väl den behåller lufttrycket. 

Slutlig inspektion 

• Efter testningen görs en slutlig inspektion för att säkerställa att alla bollar är fria från defekter och uppfyller kvalitetskraven innan de packas och skickas till försäljning. 

Den här processen kan variera något beroende på vilken typ av boll som tillverkas (t.ex. träningsbollar, professionella matchbollar), men stegen ovan beskriver hur en typisk fotboll tillverkas. 

Fotbollar finns i storlekarna 3, 4 och 5. I tabellen nedan framgår det hur stor omkrets de vanligtvis har.  

Fotbollar tillverkas av olika material beroende på deras användningsområde, kvalitet och prisnivå. Här är en översikt över de vanligaste materialen som används i olika typer av fotbollar:

Yttermaterial

Yttermaterialet på en fotboll påverkar hur bollen känns, hur den beter sig och dess hållbarhet. De två vanligaste materialen är:

• PVC (Polyvinylklorid):

Vanligt i billigare bollar, såsom barn- eller fritidsbollar.

PVC är slitstarkt och vattentåligt, men det ger en hårdare känsla och kan ha sämre grepp och bollkänsla än dyrare material.

• PU (Polyuretan):

Används ofta i mellanklass- och premiumbollar.

Ger en mjukare känsla än PVC, bättre bollkontroll och är mer hållbart.

PU används i professionella matchbollar och träningsbollar.

• Läder:

Tidigare var läder det vanligaste materialet, men används sällan i moderna fotbollar eftersom det absorberar vatten och blir tungt vid fuktigt väder.

Numera används ofta syntetiskt läder som PU.

2. Panelkonstruktion

Fotbollar är uppbyggda av paneler som är antingen sydda eller limmade. De påverkar bollens flyg- och spelegenskaper.

• Handsydda paneler:

Används ofta i högkvalitativa bollar.

Panelerna sys för hand med kraftiga nylontrådar, vilket ger en stark och hållbar boll med bra rundhet.

• Maskinsydda paneler:

Används i enklare- och mellanklassbollar.

Ger en hållbar boll men inte samma känsla som handsydda bollar.

• Termiskt bundna paneler:

I modernare och premiumbollar är panelerna termiskt limmade utan sömmar.

Detta minskar vattenabsorption och ger en mer aerodynamisk boll.

3. Foder (innermaterial)

Under yttermaterialet finns ett foder, som hjälper till att hålla bollens form och påverkar dess studs och känsla. Fodret kan bestå av:

• Polyester:

Vanligt i billigare bollar och ger ett hårdare yttre och mindre elasticitet.

• Bomull:

Används vanligtvis i kombination med polyester för att ge både hållbarhet och mjukhet.

• Skum:

I vissa dyrare fotbollar finns ett lager av skum (ofta EVA eller polyuretan-skum) för att ge en mjukare känsla och bättre bollkontroll.

4. Blåsa (inre del)

Blåsan håller luften inne och påverkar bollens studs och hur länge den håller lufttrycket.

• Butylgummi:

Vanligt i många fotbollar, särskilt träningsbollar.

Håller luft längre och kräver inte lika frekvent uppumpning som latex.

• Latex:

Vanligare i högkvalitativa fotbollar, speciellt i matchbollar.

Ger bättre studs och bollkänsla, men tenderar att förlora luft snabbare än butyl.

5. Ytstruktur

På moderna fotbollar kan ytmaterialet ha en strukturerad finish för att förbättra bollens grepp och aerodynamik. Exempelvis har officiella bollar i stora turneringar, som exempelvis VM, använt texturerade ytor för att ge bättre kontroll i olika väderförhållanden och förbättra flygegenskaper.

Sammanfattning

Enklare bollar: PVC-yttermaterial, maskinsydda paneler, polyesterfoder, butylblåsa.

Mellanklassbollar: PU-yttermaterial, maskinsydda eller handsydda paneler, blandning av bomull och polyester som foder, butyl- eller latexblåsa.

Professionella matchbollar: PU eller syntetiskt läder, termiskt bundna paneler, avancerade flerlagersfoder, latexblåsa.

Dessa materialval påverkar både spelegenskaper och hållbarhet, och därför används olika kombinationer beroende på om bollen är avsedd för fritid, träning eller professionell match.

Valet av fotboll beror mycket på vilken typ av spelplan den ska användas på, eftersom olika ytor ställer olika krav på bollen. Här är en översikt över de bästa typerna av fotbollar för olika speltyper, såsom gräs, grus, konstgräs och inomhus: 

1. Fotbollar för gräs (naturgräs)

Speltyp: Naturgräs, oftast utomhus i professionella eller amatörmatcher.

Egenskaper: Fotbollar för gräsplaner är ofta designade för att ge en bra balans mellan bollkontroll och studs på den mjukare ytan. De är gjorda för att vara slitstarka men också mjuka nog för att ge optimal känsla under spel.

Material: De bästa bollarna är gjorda av polyuretan (PU) eller syntetiskt läder med en latexblåsa som ger en bra studs och känsla.

2. Fotbollar för grusplaner

Speltyp: Grus eller hårda ytor utomhus (ofta skol- eller fritidsplaner).

Egenskaper: Grus är en mycket hård yta, så bollen måste vara extra slitstark för att tåla den skrapande ytan. Här krävs ett tjockare yttermaterial som är mer resistent mot slitage.

Material: Bollar för grus är vanligtvis tillverkade av PVC eller kraftigt PU-material för att vara motståndskraftiga mot den grova ytan. De har ofta en butylblåsa som håller luften bättre över tid.

3. Fotbollar för konstgräs

Speltyp: Konstgräs, ofta i träningsanläggningar eller moderna fotbollsplaner.

Egenskaper: Konstgräs är något hårdare än naturgräs och kan vara mer slitsamt på en boll. Därför måste bollar för konstgräs vara slitstarka men samtidigt behålla en god spelkänsla.

Material: Fotbollar för konstgräs är ofta gjorda av PU eller högkvalitativt syntetiskt läder och har en extra stark konstruktion för att tåla den hårdare ytan. Blåsan är oftast av butyl för att hålla lufttrycket längre.

4. Inomhusbollar (futsal och inomhusfotboll)

Speltyp: Inomhusplaner på trägolv eller konstgjorda ytor.

Egenskaper: Inomhusbollar, särskilt för futsal, är mindre och har mindre studs än utomhusbollar för att passa den snabba och tekniska spelstilen inomhus. De har ofta en dämpad studs för att anpassa sig till hårda inomhusgolv.

Material: Inomhusbollar är oftast tillverkade av ett slitstarkt syntetmaterial som PU och har en skumblåsa för att minska studsen.

5. Street Soccer-bollar (gatumiljöer och asfalt)

Speltyp: Spel på asfalt, betong eller andra hårda ytor, ofta utomhus på gator och torg.

Egenskaper: Dessa bollar är designade för extremt slitstarka ytor och är ofta mer robusta för att klara den tuffa behandlingen på asfalt eller betong.

Material: Street soccer-bollar är vanligtvis tillverkade av extra tjocka syntetmaterial som PVC eller kraftigt gummi, och de har ofta en grov yta för bättre grepp på hårda ytor.

Att välja rätt boll för rätt underlag förbättrar både spelet och bollens livslängd!

Skillnaden mellan träningsbollar och matchbollar för fotboll ligger i deras design, material, prestanda och syfte. Här är de viktigaste skillnaderna:

1. Syfte och användning

Träningsbollar: Utformade för att tåla upprepad och intensiv användning under träning. De är slitstarka och hållbara, vilket gör dem idealiska för daglig träning på olika underlag.

Matchbollar: Avsedda för professionella matcher eller tävlingar där bollens prestanda och aerodynamik är av största vikt. Matchbollar är optimerade för precision, känsla och bollkontroll.

2. Material

Träningsbollar: Använder oftast enklare syntetmaterial, såsom PVC eller standard PU (polyuretan), som är slitstarka men inte lika mjuka eller avancerade som de material som används i matchbollar. De har också ofta en butylblåsa som håller luft längre men kan ge lite sämre känsla.

Matchbollar: Tillverkade av högkvalitativa syntetmaterial, som mikrofiber eller premium PU, vilket ger en mjukare känsla och bättre bollkontroll. De har ofta en latexblåsa som ger bättre studs och känsla, men dessa måste pumpas oftare eftersom de släpper ut luft snabbare.

3. Panelkonstruktion

Träningsbollar: Panelerna på träningsbollar kan vara maskinsydda, vilket gör dem hållbara men inte lika exakta när det gäller rundhet och flygegenskaper som matchbollar. De kan ha fler paneler, vilket gör dem mindre aerodynamiska än matchbollar.

Matchbollar: Har vanligtvis färre paneler som är termiskt limmade (termisk bindning) för att ge en mer exakt bollform, vilket bidrar till jämnare och mer förutsägbara flygegenskaper. Detta ger bättre precision vid skott och passningar.

4. Aerodynamik och prestanda

Träningsbollar: De är designade för hållbarhet snarare än för extrem prestanda, så deras aerodynamik är mindre exakt. Det innebär att deras flygegenskaper inte är lika konsekventa som hos matchbollar, vilket kan påverka precisionen vid längre skott eller inlägg.

Matchbollar: Matchbollar är konstruerade för att ge optimal flygprestanda. De har ofta texturerade ytor och avancerade panelkonstruktioner som hjälper till att minska luftmotståndet och ger bättre precision, vilket är avgörande för professionella matcher.

5. Studs och bollkänsla

Träningsbollar: Träningsbollar har oftast en hårdare känsla och studs, vilket gör dem mer hållbara men mindre "känsliga" än matchbollar. De är designade för att tåla långvarig användning snarare än att ge en perfekt bollkänsla.

Matchbollar: Har en mjukare och mer responsiv känsla, vilket ger spelarna bättre kontroll och en mer naturlig studs. Detta är viktigt under matcher där bollkontroll och touch är avgörande.

6. Vikt och storlek

Träningsbollar: Kan ibland vara något tyngre för att simulera motstånd eller för att tåla tuffa förhållanden. Detta kan ge en lite annorlunda känsla jämfört med matchbollar, men de följer ändå standardreglerna för vikt och storlek.

Matchbollar: Matchbollar följer strikta FIFA-standarder för vikt, storlek och studs. De är noggrant testade för att uppfylla specifika kriterier, inklusive vikt mellan 410 och 450 gram samt omkrets mellan 68 och 70 cm.

7. Pris

Träningsbollar: Billigare än matchbollar eftersom de inte använder samma avancerade material eller tillverkningsprocesser. De är designade för att vara prisvärda och hållbara för daglig användning.

Matchbollar: Dyrare på grund av de högkvalitativa materialen och den avancerade konstruktionen. En professionell matchboll kan kosta betydligt mer, särskilt om den är FIFA-certifierad eller används i stora turneringar som VM.

8. Certifieringar

Träningsbollar: Saknar ofta officiella certifieringar som FIFA Quality eller FIFA Quality Pro, eftersom de inte är designade för professionella matcher.

Matchbollar: Matchbollar, särskilt de som används i professionella matcher, är ofta FIFA-godkända (FIFA Quality Pro-certifierade). Detta innebär att de har genomgått rigorösa tester för att säkerställa att de uppfyller de högsta standarderna för prestanda och kvalitet.

Sammanfattning: 

I korthet är träningsbollar designade för hållbarhet och kostnadseffektivitet, medan matchbollar är optimerade för topprestanda, känsla och precision under matchspel.